Nu vart det länge sedan jag uppdaterade senast. Det har blivit så eftersom jag under lägret inte orkade ha min mobil och det slutade med att jag stängde av den och lät en ledare ha den åt mig. Vi checkade självklart av läget då och då. Anledningen till att jag inte orkade ha den var att jag blev sms bombad både från mamma och pappa och därmed inte klarade av att tänka på mig själv vilket var hela tanken.
Lägret var helt underbart och jag saknar det så enormt mycket så ni kan liksom inte ana det!
Sedan jag kom hem har det varit halv trist väder och jag har jobbat en hel del. Och ha inte haft motivation till att blogga alls.
Hur är läget här nu då?
Jo, jag är hemma från lägret och har varit det sedan den 21 juli. Två ledare på lägret följde med mig ner till Malmö eftersom smsen oroade de en hel del och läget här ansåg de inte var okej. Dels eftersom varken de eller jag kunde lova att jag var i säkerhet om jag skulle komma hem igen.
Först var tanken polisanmälan mot pappa, men som efter min envishet ändrades mot soc. På soc blev jag erbjuden skyddatboende och vi åkte dit för att titta på det. Jag kände mig direkt innestängs och fick panik, vilket resulterade i att jag tackade nej till erbjudandet om skyddatboende. När jag gjorde det, erbjöd de sig göra vad som helst för att jag inte skulle åka hem den kvällen (hotell bland annat som tillfällig lösning för att ge de mer tid). Men i min panik ville jag bara hem och motvilligt skickade de mig med taxi hem. Dock mot att jag skulle höra av mig om något hände osv.
Saker har hänt som slutat illa men jag lever vilket för mig är huvudsaken. Just nu fokuserar jag på att klara av jobbet och se om jag kommer in för att plugga vidare.
Mitt knä är fortfarande kaos. Var hos sjukgymnasten i torsdags tyvärr kan han inte hjälpa mig med mitt knä då han misstänker att min menisk kilat fast sig i leden vilket då har lett till mitt låsta knä. På tisdag ska jag lämna intyget han skrev till en läkare på avdelningen för att se om han kan hjälpa mig snabbare fram i vårdkedjan. Om han inte kan det så måste jag söka akut hjälp då jag redan gått alldeles för länge med knäet såhär.
Så som knäet är nu är det mycket farligt för omkrigliggande strukturer och i normala fall blir det op inom en vecka och jag har gått ca 5 veckor med det så..
Hoppas bara att de konstaterar att det är så det är och att de kan åtgärda det så fort som möjligt.
Så nu har jag två saker som jag vill ha avklarat!
1. Intyg till läkaren på tisdag
2. Antagnings besked nr 2 till högskolan på torsdag!
